I Vadstena inrättades 1826 Sveriges första centralhospital för sinnessjuka och Sveriges första psykiatriska läkare - Georg Engström - anställdes. Det fanns goda förutsättningar för Vadstena som sjukvårdsstad. Vadstena hade redan en hospitalstradition genom Mårten Skinnares Hospital, grundat 1519, samt Helgeandshuset som tillkom redan år 1400 och var verksamt under klostertiden. Under 140 år hade även gamla nunneklostret används som statens Krigsmanshus (1643-1783).

Hospitalet växte kraftigt och många byggnader tillkom. Antalet intagna respektive patienter steg från 80 (år 1703), 200 (år 1826), 900 (år 1895) till 1100 under 1960-talet. I mitten av 1900-talet hade större delen av sjukhusbyggnaderna blivit omoderna. Därför anlades bakom gamla hospitalsområdet en hel ny sjukvårdsstad - Birgittaområdet. Med ca 1000 anställda var Birgittas sjukhus ett stort inslag i stadens näringsliv fram till och med psykvårdens nedläggning efter övergången till öppenvård i slutet av 1900-talet. Idag finns bara rättspsykiatriska regionkliniken, med 86 platser, kvar i Vadstena som en av fem i landet och som idag byggs om till nya moderna lokaler.

Stora Dårhuset från 1757 inrymmer idag Hospitalsmuseum. På två våningar visas hospitalets historia från 1400-talet till nutid, sinnessjukvården från förvaring och sluten vård fram till dagens öppenvård.



Helgeandshus. Foto: Förening Gamla Vadstena? Helgeandshus

1. Helgeandsgården
Helgeandshuset i Vadstena omtalas första gången i en påvlig bulla 1399 då det lyder under klostret. Medeltidens helgeandshus var en institution för sjuka, åldriga och fattiga. Efter en förödande stadsbrand byggdes det nuvarande Helgeandshuset 1487. Har varit hem åt flera landshövdingar. Gården fick sitt nuvarande utseende med symmetriska flyglar på 1770-talet. Nuvarande fasad tillkom 1868. Sedan 1903 finns Gamla konditoriet i hörnhuset.

Mårten Skinnares hus. Foto: Bernd Beckmann Mårten Skinnares hus

2. Mårten Skinnares Hus
1519 tog köpmannen Mårten Nilsson ”Skinnare” initiativ till en hospitalsstiftelse och anlade ett nytt hospital för de allra fattigaste och pilgrimer öster om klostret. Hospitalsbyggnader av trä uppfördes förutom en förrådsdel av gråsten.

Johan III påbörjade 1587 ett nytt hospital av tegel, då den enda färdiga byggnaden blev det nuvarande tegelhuset på tomten, ett sällsynt välbevarat senmedeltida bostadshus, som går att besöka invändigt via guidningar.

Stora Dårhuset. Foto: Bernd Beckmann Stora Dårhuset

3. Stora Dårhuset
“Stora Dårhuset” var det första sjukhuset i Sverige som 1757 uppfördes uteslutande för mentalt sjuka. Där fanns plats för ”tolv usle, svagsinte och rasande” personer. Sedan patienterna flyttats till andra byggnader inom hospitalet inrymdes sjukhusets bageri i huset fram till 1955. Sedan 1977 finns här Hospitalsmuseet.

Pga brandsäkerhetsarbete som gör hospitalsmuseets andra våning otillgänglig kommer muséet inte kunna hålla öppet för besök på egen hand under 2023.

Trefaldighetsgården och kyrkan. Foto: Bernd Beckmann Trefaldighetsgården och kyrkan

4. Trefaldighetsgården
1704 flyttade hospitalet till nuvarande plats vid Lastköpingsgatan. Där uppfördes två parallella byggnader av trä med plats för 80 fattiga och sjuka. Femtio år senare ersattes trähuset av motsvarande hus i tegel. Nya kyrkan, kallad Heliga Trefaldighetskyrkan invigdes 1750.

Trefaldighetskyrkan. Foto: Bernd Beckmann Trefaldighetskyrkan

Trefaldighetsgården fick sitt nuvarande utseende vid ombyggnation 1856-1860, då gården förlängdes till dubbel längd med två våningar och en ny kyrka i fonden.

På 1980-talet övertogs gården av Vadstena Folkhögskola.

Nunneklostret (västra flygeln). Foto: Bernd Beckmann Nunneklostret (västra flygeln)

5. Nunnekloster
Efter att Vadstena klostret stängdes 1595 som sista svenska kloster efter reformationen, gjordes klosterområdet om för att ta emot krigsinvalider från stormaktstidens alla slagfält. Det stod färdigt under drottning Kristinas regering som det första permanenta krigsmanshuset i Europa. Nunnedelen blev därefter under en kort tid korrektionsanstalt, ett slags fängelse, och 1829 mentalsjukhus.

1951 flyttade sjukhuset ut till det nya Birgittas sjukhus. Norra flygeln restaurerades efter upptäckten att byggnaden utgjordes av folkungarnas kungapalats från 1200-talet.

Västra flygeln kunde på 1960-talet byggas om till gästhem för Birgittastiftelsens behov och blev sedan Klosterhotell 1988.

F.d. kurhus/lasarett. Foto: Bernd Beckmann F.d. kurhus/lasarett

6. Munkklostret
Munkklostret tillhörde Krigsmanshuset och blev ombyggt på 1760-talet då bland annat inspektörsbostaden på övervåningen kom till.

Tolv år efter Krigsmanshusets stängning öppnades 1795 ett kurhus, dvs ett sjukhus för veneriska sjukdomar, med plats för 40 patienter. Det blev 1847 stadens lasarett.

I dag inrymmer huset Restaurang Munkklostret och Klosterhotellets reception.

Hjertstedtska Huset. Foto: Bernd Beckmann Hjertstedtska Huset

7. Hjertstedtska Huset
Huset var kurhusets läkarbostad och fick sitt namn efter Ludwig Magnus Hjertstedt, som var stadsläkare i Vadstena 1840-1849 och överläkare vid kurhuset och Vadstena Hospital 1846-1868.

Under sommartid öppnar Klosterhotellet sitt café i huset.

Empiren. Foto: Bernd Beckmann Empiren

8. Empiren
Omkring 1840 uppfördes den s.k. Empirevillan i f.d. Nunneträdgården. Hospitalets 1. klassavdelning för kvinnor. Huset disponeras idag av Vadstena Folkhögskola.

Dahlströmska Gården. Foto: Bernd Beckmann Dahlströmska Gården

9. Dahlströmska Gården
På 1830-talet köptes fastigheten, den s.k. Dahlströmska Gården, för att utvidga Vadstena Hospital. Norra flygeln är gamla mangården, medan södra flygeln uppförs av timmer från det gamla sädesmagasinet. Båda husen inreds för att få ”utrymme för wansinniga personer av de mera bildade folkklasserne” - ett dårhus för betalande patienter av överklassen. Med sig hade man betjänter och rummen var tapetserade enligt tidens mode.

Planlösningen från sjukhustiden är intakt. Husen ger en fascinerande inblick i de privilegierades vårdmiljö med vackra färgglada tapeter, trägolv och spegeldörrar.

Sjukhusverksamheten bedrevs in på 1950-talet. Dahlströmska Gården – B&B, rum & frukost öppnade 2009 efter omfattande restaureringar.

10. Ludvig Wilhelm Gahnes grav
Det finns bara en gravsten kvar på den gamla kyrkogården som tillhörde hospitalet i Vadstena. Stenen restes över Ludvig Wilhelm Gahne, som led av epilepsi och kom till Vadstena den 23 juni 1854, 17 år gammal, efter en provkur på Visby lasarett. Efter en kort tid avled han den 11 december 1857.

11. Birgittas sjukhusområde
Från och med 1940-talet anlades en modern sjukvårdsstad öster om det gamla hospitalet. Idag återstår bara Rättspsykiatriska Regionkliniken i området, medan merparten av byggnaderna har fått nya funktioner, t. ex kommunhus, vårdcentral och gymnasium.

12. Rättspsykiatriska Regionkliniken
I Vadstena finns en av landets fem rättspsykiatriska regionkliniker som fungerar som en gemensam resurs för sydöstra sjukvårdsregionen.

Kliniken vårdar huvudsakligen personer som begått brott under påverkan av allvarlig psykisk störning och som därmed inte kan dömas till fängelse.

Den nuvarande kliniken startade sin verksamhet i november 1986. Nuvarande byggnader som färdigställdes på 1950-talet är uttjänta. Mot denna bakgrund byggs nu helt nya lokaler för verksamheten. Nya kliniken beräknas stå klar våren 2017.

Vadstena Lasarett. Foto: Förening Gamla Vadstena? Vadstena Lasarett

13. Vadstena Lasarett, Motalagatan
1908 fick Vadstena lasarett en nybyggnation på Motalagatan. Verksamheten flyttades 1970 till Motala.

Asylen. Foto: Bernd Beckmann Asylen

14. Asylen
Parken anlades 1548 av Gustav Vasa som slottsträdgård. Tidigare fanns där trädgårdar tillhörande stadens borgare.

1871 uppfördes ett sockerbruk. Verksamheten gick i konkurs efter bara några år. 1887 blev de nedlagda lokalerna tobaksfabrik.

1895 fick byggnaden sin nuvarande karaktär, då den om- och tillbyggdes till asyl, mentalsjukhus för manliga patienter. Arkitekturen inspirerades av Vadstena Slott. Asylen, senare kallat Södra sjukhuset, var i bruk fram till 1973.

1986 skedde en genomgripande ombyggnad till bostadslägenheter, kontorslokaler och bibliotek.

Övriga byggnader i asylenparken är ett envånigt hus vid Slottsgatan från 1700-talet, Baron Steijers paviljong från 1844 och den större överläkarvillan från 1890-talet.


Vadstena hospitalsbana

Vadstena hospitalsbana - Mattransport vid korsningen Sjögatan-Torggatan. Källa: Wikipedia Mattransport vid korsningen Sjögatan-Torggatan

Vadstena Hospitalbana var en smalspårig hästdragen järnväg för Vadstenas psykiatriska institutioner, som huvudsakligen användes för att transportera mat. Den gick genom centrala Vadstena och var i drift från omkring slutet av 1800-talet till 1930. Spårvidden var 600 mm.

Godsspårvägen kopplade ihop herravdelningen på anstalten via Slottsgatan, Sjögatan, Torggatan och Lasarettsgatan till det nya centralköket i tornhuset i nunneklosterträdgården. Därifrån fanns anslutningar till vedförrådet, svinstiorna och växthusen. Sjukhusbageriet var beläget i "Großes Tollhaus". Från Asylen anstalten fanns förbindelser till maskinhuset, Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs Järnväg och vedomslagsplatsen vid östra vallgraven.

Järnvägen transporterade främst lagad mat från centralköket till avdelningarna och rester till svinstian, men även andra varor som ved. Sjukhusbanan blev i folkmun känd som "Dra-maten".

Läs mer om hospitalsbanan i Vadstena i Wikipedian.