Fortifikationshuset. Foto: Bernd Beckmann Fortifikationshus, sett från nordöst.

Fortifikationshus ("Kommendanten") [1]

(RAÄ Västerlösa 1:60, husnr. 9)
Bostadshus („Kommendanten“, „Fortifikationshuset“),
f.d. kommendantsbostad, av locklistpanelat och ljusgråmålat timmer under tegeltak.
Nybyggnadsår:
Regeringsbeslut: 1800talets förra hälft
RAÄ: 1800-1849
Faktiskt: efter 1810, dock förre 1829 (Bostadshuset nämns 1829 i en publikation).
Byggherre: Göta kanalbolaget.

Äldre beteckning/namn: Fortifikationshus, Kommendantsbyggningen

"Kommendanten" är förmodligen hamnområdets äldsta bostadshus och står på påfyllt kalkstenbrott vid änden av den hamninfarten, som anlades vid hamnbygget och kopplade ihop hamnen med "Långbergsvägen" (Västerlösa - Höje, dagens "Svänga vägen" nedanför Omberg, från korsningen vid gården Svängen"). Huset är omgiven av en trädgård och f.d. fruktträdgård av påförd mylla med ringmur av kalksten.

Enligt 1880s uppmätning innehöll nedre våningen två underofficersrum vid arbetet med separat ingång på husets södra sida (idag "Odens rum"), ett expeditionsrum samt två bostadsrum för bevakningsbefälshavaren.

Kommendanten, Odens Rum. Foto: Bernd Beckmann Kommendanten, Odens Rum

Vykort, Kommendantsbyggningen, okänt år Vykort, "Kommendantsbyggningen", okänt år

På övre våningen hade bavakningsbefälhavaren ytterligare tre bostadsrum, arbetsbefälhavaren två.

Vindvåningen inrymde vid gavlarna två mindre vindsrum, som disponerades av bevakningsbefälshavaren.

Taket har antagligen lyfts någon gång efter 1880 med 50-60 cm för att skapa bostadsutrymme på vinden.

Fortifikationshuset användes som elevhem under internattiden samt vandrarhemlogemang. Huset fick då namnet "Kommendanten". Vindvåningen mot sjön inrymmer efter renovering Borghamn Strands bröllopssvit med fin utsikt över hamnen och sjön.

Läget, Fortifikationshuset Läget, Fortifikationshuset

Fortifikationshuset, nedre plan 1880 Fortifikationshuset, nedre plan 1880


Gamla kasernen, Långholmen. Foto: Bernd Beckmann Gamla kasernen ("Långholmen")

Gamla kasernen (”Omma”) [3]

(RAÄ Västerlösa 1:60, husnr. 10, undervisningslokal)
Undervisningslokal av putsad och gulfärgad sten i en och en halv våning under tegeltak. Äldre inredning är i viss utsträckning bevarad.
Nybyggnadsår:
Regeringsbeslut: 1800talets mitt
RAÄ: 1840-1859
Faktiskt: efter 1852, utbyggt med kök och bageri 1878.

Äldre beteckning/namn: "Långholmen"

Gamla kasernen följer byggnadsförslag från 1852 och ersatte tre mindre kaserner från Göta kanalbolagets tid på samma plats. På änden mot stenbrottet inrättades ett mindre logemang med plats för 32 man inklusive bostadsrum för "ogift underofficer" (1880).

Mot sjön följer större logemang för 46 man samt bostad för "gift underofficer" och hantverksrum (1880). I anslutningen inrättades lika stor matsal och lokal för gudtjänsthållande. 1878 tillbyggdes kök och bageri. Vinden användes som rustkammare, mjölk och brödmagasin.

Ur kasernförslag för 132 man, 1852 Kasernförslag för 132 man, 1852

Under internattiden användes salarna som undervisningsrum. I vinden skapades lärarbostäder och senare rektorbostad med balkong mot gamla stenbrottet/gården. Vandrarhemmet använde vindutrummet ovanför köket som förråd samt övriga utrummen som logemang.

I princip har byggnaden samma uppdelning i dag med konferensrum, nya receptionen, matsal och kök. Ändringar utfördes under internattiden i mellanrum mellan dem större salar (undevisningslokmaler).


Sjukhus byggnaden (Lilla annexet, ”Översten”). Foto: Bernd Beckmann Sjukhus byggnaden (Lilla annexet, ”Översten”)

Sjukhus byggnaden ("Husmor") [4]

(RAÄ Västerlösa 1:60, husnr. 11, undervisningslokal)
Lokal i två våningar med bottenvåning av putsad och gulfärgad sten samt övervåning av locklistpanelat och ljusgulmålat timmer under tegeltak.
Nybyggnadsår:
Regeringsbeslut: 1800talets mitt
RAÄ: 1840-1859
Faktiskt: 1849-1869

Äldre beteckning/namn: Lilla annexet, ”Översten”

Sjukhus byggnaden inrättades mellan 1849 och 1869 och ersatte då ett mindre sjukhus med bostad för underofficerare samt ett bostadshus för officerare med fängelse. Eventuellt har de mindre byggnader byggts ihop och kompletterats. 1880 användes norra delen av övre våningen som fanjunkerbostad med egen entré, södra delen som sjukrum med separat ingång från vägen. Denna planlösningen förklarar det komplicerade bostadsutrymmet under internats- och vandrarhemsepoken, som Borghamn Strand numera löser inom renoveringen.

Planlösning, sjukhusbyggnaden, 1880 Planlösning, sjukhusbyggnaden, 1880

Nedre planen ("källaren") innehöll 1880 fyra proviantrum, två arrester och mangelrum. I princip används den i dag på liknande sätt med tvättstuga i gamla mangelrummet. Ett f.d. proviantrum är säkrad med fönstergaller. Fönstren till f.d. arrester är igenmurade.

Sjukhus byggnaden (Lilla annexet, ”Översten”). Foto: Bernd Beckmann Sjukhus byggnaden

Fanjunkerbostaden/Sjukhuset (Lilla annexet, ”Översten”). Foto: Bernd Beckmann Sjukhus byggnaden, Fönster till proviantrum


Nya kasernen (Stora annexet, ”Generalen”). Foto: Bernd Beckmann Nya kasernen

Nya kasernen ("Baltzar") [5]

(RAÄ Västerlösa 1:60, husnr. 13, Stora Annexet)
Undervisningslokal (f.d. kasern) av putsad och vitfärgad sten i två våningar under tegeltak.
Nybyggnadsår:
Regeringsbeslut: 1870
RAÄ: 1870-1870
Faktiskt: 1878/79

Äldre beteckning/namn: Stora annexet, ”Generalen”

Nya kasernen byggdes 1878/79 och var arbetsstationens sista storbygge som skapades logemang för 122 man samt bostäder för fyra konstaplar (tre gifta och en ogift), polisvakten (en korporal och fyra män) samt 8 arrester på två våningar. Arrestutrymmet på nedre plan var vandrarhemmets och är dagens vårmecentral.

Tillsammans med gamla kasernen fanns logemang för 200 man plus konstaplar och officerare. Bemanningen av arbetsstationen var dock i normala fall inte högre än 122 (1864). Nationalmuseet och därmed sista storbygget blev klart 1863, och sedan dess konkurrerade disciplinärkåren (f.d. kronoarbetskåren) med den fria marknaden. 1864 fanns kännbar arbetsbrist i Borghamn och kronoarbetskarlarna erbjöds flyttning till andra stationer med tillräckliga arbetsuppgifter.

Efter att kronoarbetskåren lades ned 1894 och Borghamns turisthotell grundades, användes övre våningen (våningar) som hotellbostad. Turisthotellet lades ned 1957.

Borghamns turisthotell, gästhuset. Vykort, årstal okänt Borghamns turisthotell, gästhuset, förre ombyggnation av södra delen. Vykort, årstal okänt. Arrestfönster syns fortfarande i bottenplan och andra våningen.

Lanthushållsskolan/Borghamnskolan) använde stora salen på nedre våningen som väv- och sysal, övre våningar som elevbostad. Stora salen blev konferens och festsal, när vandrarhemmet flyttades in. I dag används salen huvudsakligen som festsal (bröllop).


Arrestbyggnad med badrum. Foto: Bernd Beckmann Arrestbyggnad med badrum

Arrestbyggnad med badrum [9]

(RAÄ Västerlösa 1:68, husnr. 11, F.d. Fiskbod)
Fiskebod av putsad och vitfärgad sten i en väning under under tegeltak.
Nybyggnadsår:
Regeringsbeslut: 1800-talet
RAÄ: 1800-1899 Faktiskt: förre 1842

Arrestbyggnaden med badrum uppfördes ursprungligen som våghus redan förre 1842, tillhör alltså till de äldsta byggnader inom byggnadsminnet. Industrispårets gamla genomfart är fortfarande synligt i murverket. Stenlaster betalades efter tonnage, därför fick man väga stenblocken, som transporterads på trallar ur stenbrottet till omlastning på fartyg.

Huset, som betecknas i dag "Fiskebod" har varit internatets snickarbod. Huset var sedan en tid tillbaka uthyrt till Borghamns Fiskareförening och användes som klubbstuga.

Våghus 1842 Våghus 1842

Arrestfönster. Foto: Bernd Beckmann Arrestfönster


Tvätthus. Foto: Bernd Beckmann Tvätthus

Tvätthus [10]

(RAÄ Västerlösa 1:68, husnr. 12, F.d. tvättstuga)
F.d. tvättstuga av putsad och vitkalkad sten i en våning under under tegeltak.
Nybyggnadsår:
Regeringsbeslut: 1847
RAÄ: 1847

Borghamns mest kända museet gäller även som Sveriges minsta museet. Man måste då tillägga minsta museibyggnad. Huset byggdes 1847 som kronoarbetskårens tvättstuga och hade två anställda tvättpigor. Här tvättades sängkläder och kläder under nästan ett hundra år, dvs. även under turisthotellets tid. Det fanns en egen tvättbrygga för att skölja tvätten i Vätterns vatten. Lämning efter bryggan finns kvar idag. Tvätten torkades på tvättställ på gräsområdet.

Efter en tid som förråd kunde Borghamns fiskareförening hyra det lilla huset och inrätta Borghamns fiskemuseum med föremål från Vätternfisket, som har varit Borghamns andra stora näringen. Fiskemuseet är dock numera nedlagt.

Borghamns fiskemuseum: fiskeredskap. Foto: Bernd Beckmann F.d. Borghamns fiskemuseum: fiskeredskap

Borghamns fiskemuseum: fiskeredskap. Foto: Bernd Beckmann F.d. Borghamns fiskemuseum: fiskeredskap