Upptäck Borghamn på egen hand eller ta del av en "kulturguidning i Dal" ("Sten födde Borghamn", "Inte bara sten födde Borghamn" och flera andra). Läs mer på Kulturguidningar i Dals guidningsprogram.


Korpås 1952

En hälsning från Borghamn: Korpås 1952 Foto: AB Flygtrafik

En hälsning från Borghamn. Kortet visar Korpås 1952.

Bilden togs av AB Flygtrafik 1952 och visar Borghamns "geografisk centrum" Korpås från norr. I bildmitten ser vi Gyllenhammars Pensionat och "Emmavillan", Logen Omberg i kvarteret Borgshult till vänster, Borghamns station till höger. Vägen, som går genom bilden, är den gamla förbindelsen mellan Västerlösa (Gård) och Bårstadsdelen av Borghamn.

Claes Westling skriver: "Nu var det så att järnvägsstationen inte bara var placerad mitt i byn, bangården råkade också vara placerad mitt i vägen. Mellan vänthallen och spåren med plattform gick den genaste vägen genom byn och som därför flitigt användes av alla, förutom biltrafiken. Skyltar på båda sidor om stationsgården visade att fordonstrafik förbi stationshuset var förbjuden med vite, men att leda en cykel över gården gick bra. Men nåde den som hade bråttom och inte klev av cykeln när stinsen var åsyna vittne, då blev det utskällning och hot om anmälan till länsman. Detta gjorde förstås att det blev lite av en sport att obemärkt och snabbt cykla över stationsområdet."

Först efter nedläggningen av järnvägen 1958 skapades dagens Hovanäsvägen och därmed en bättre anslutning till Borghamnsvägen samt vändplatsen för busstrafiken.

Gå med på en byvandring från Västerlösa till Hovanäset. Välkomna till Kulturguidningar i Dal. Vi ses i Borghamn!


Borghamn, Hotellet, 1900, vykort postat 1904

En hälsning från Borghamn: Borghamns Turisthotell, 1900, arkiv Beckmann

En hälsning från Borghamn. Kortet visar Borghamns Turisthotell (Ombergspensionatet), huvudbyggnaden, 1900.

Efter att Kronoarbetskåren lämnades Borghamn, inrättades i f.d. officersmässan på "Liden" Borghamns Turisthotell respektive "Ombergspensionatet". Till den inglasade verandan mot sjön som hade redan funnits under epoken som fånganstalt, hade kommit den tvåvåningsverandan mot öster. En liknande byggdes något senare in anslutning till västra gaveln. Hela härligheten revs, när turisthotellet blev rektorbostad 1959.

Byggnaden är fritidshus i dag och ingår i byggnadsminnet Borghamn(skolan).


Borghamns Turisthotell, "Gästhuset"

En hälsning från Borghamn: Borghamns Turisthotell, Gästhuset, arkiv Beckmann

En hälsning från Borghamn. Kortet visar Borghamn Turisthotellets gästhus". Okänt datum.

Från 1842 till 1894 har Borghamn varit en av "kronans arbetsstationer" under ledning av Kronoarbetskåren. Under denna perioden moderniserades en stor del av byggnationerna, som ursprungligen daterades från Göta Kanalbolagets hamnbygge. 1879/1880 skapades denna "nya kasernen" som sista nybyggnation.

Efter att fängelset hade stängts inrättades i gamla officersmässan "Borghamns Turisthotell", även kallat Ombergspensionatet. Som gästrummen valde man däremot de övre våningarna i "nya" kasernen vid hamnen. Foton visar husets ursprungliga utförandet, där det fanns arrestceller i nedre och övre våningens södra del. Vid senare tillfälle byggdes huset om och bostadsrum skapades i stället för arrestceller, medan ett pannrum inrättades på på bottenvåningen. När detta skedde är oklart.

Än idag syns ett arrestfönster på sydvästfasaden och påminner om byggnadens tidigare syfte.


Flygfoto över Borghamn, före 1961

En hälsning från Borghamn: Flygfoto över Borghamn, samling Beckmann

En hälsning från Borghamn. Kortet visar Borghamn med lanthushållsskolan och stenhuggeriet.

Förening Vadstena Folkhögskola grundade 1923 Lanthushållsskolan i Kronoarbetskårens gamla lokaler. Kasernen blev underrvisningslokaler, stora annexet sy- och vävsalen. Övervåningen i kasernen användes som lärarbostad och senäre även rektorbostad. Elevenerna bodde i kommendantens och andra hus.

1972 fick lanthushållskolan nya beteckningen Borghamnskola, tio år senare tog Vadstena kommun över internatet. 1992 ändrade sig inriktningen av skolan till barn- och fritidsprogrammet. Fem år senare flyttade skolan till Vadstena (Vadstena Gymnasiet). Från 1997 till 2017 drevs vandrarhemverksamheten i lokalerna. Området tillhör i dag till Borghamn Strand.

Bilden visar bebyggelsen förre dem stora förändringar 1972, då Norra Sjövägen fick direkt anslutning till Borghamnsvägen genom fyllda stenbrottet. Man ser tydligt, vilken utsträckning stenbrottet hade österut. På bilden börjar infarten till Hamnen vid kastanjeallén och går därifrån rakt fram till "Kommendanten".

Gymnastiksalen/huset ("Löjtnant") hade inte byggts än. Gamla stenbrottet från 1842, som är delvis kvar än idag, syns dock tydligt.

Snyggt är formationen av fiskarbåtar i inre hamnen. Fritidsbåtar fanns knappast.


Utsikt från Bårstads kalkugn, före 1960

En hälsning från Borghamn: Utsikt från Bårstads kalkugn, samling Beckmann

En hälsning från Borghamn. Kortet visar utsikten från Bårstads kalkugn och togs före 1960.

Kalkugnen vid Bårstads kalkstenbrott togs i bruk 1908, efter att kalkugnen på Hovanäset hade lagts ned. Kalkugnen användes t o m 1960. Ca. 1970 sprängdes den. En liten hög vid tennisplanen mitt emot vattenfyllda kalkstenbrottet påminner om den.

Det som syns på bilden är Hovanäsvägen i föregrunden, dvs vägen från stationsområdet i Borghamn till Hovanäsudden, och dåvarande "fiskareby" mot stranden.

Bebyggelsen här i Bårstadsdelen av Borghamn utvecklade sig från början av 1800talet och hade fiskenäringen som ekonomisk bakgrund. Som mest var det 28 familjer år 1940, som försörjde sig på fisket. På strandtomterna hade boenden sina egna hamnar och bryggar, som finns fortfarande kvar.


Bårstads kalkstenbrott, Borghamn, ca. 1910

En hälsning från Borghamn: Bårstads kalkstenbrott, Borghamn, ca. 1910

En hälsning från Borghamn. Kortet visar Bårstads kalkstenbrott och togs ca. 1910.

Kalkstenbrottet i Bårstad togs i bruk ca. 1860 och försörjde verksamheterna på Hovanäset, som Hagelin från Mjölby, godsägare i Bårstad, hade startat. Till nya näringslivet tillhörde brännvinsbränneri, kvarn och kalkugn, stenhuggeri samt mejeri vid ladugården på Trädgårdsudden och egen båtshamn. Kalksten transporterades på eget industriespår (3 fot spårvidd) till udden. Rester av verksamheterns syns fortfarande på udden (se Östgöta Dals hembygdsgård).

Det var ett driftigt företag. T.ex. tillverkade man "Puderett", en blandning av gödsel, torv och kalk, d v s en föregångare till dagans blom-och odlinhgsjord.

Efter 1900 lades verksamheterna på Hovanäset ned. En ny kalkugn byggdes 1908 vid kalkstenbrottet. Även stenhuggeriet flyttades till kalkstenbrottet.

Kalkstenbrottet och kalkugnen var i drift t.o.m. 1961, då verksamheten lades ned. Efterfrågan efter murkalk hade minskat. Och kvaliteten av Bårstads kalksten var inte lika bra som den från Borghamns kalkstenbrott. Kalkugnen spängdes 1972. En liten hög vid tennisplanen påminner om den.

I dag är Bårstads kalkstenbrott vattenfyllt och används till regnbågslaxodling.


Borghamns Turisthotell, 1939

En hälsning från Borghamn: Borghamns Turisthotell, 1939

En hälsning från Borghamn. Kortet visar "Borghamns Turisthotell" och togs 1939.

1888 öppnades smalspåriga järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög. Det var startskottet till turism på Omberg. 1892 invigdes Ombergs turisthotell i Alvastra, 1914 Gyllenhammars Pensionat i Borghamn, 1934 Stocklycke vandrarhem.

Tack järnvägsförbindelsen var det numera lätt för närmaste storstadsbor att ta sig till Omberg.

Borghamns turisthotell eller "Ombergspensionatet" grundades i Kronoarbetskårens f.d. officersmässa, några meter ovanför hamnbyggnationerna, dvs dagens Borghamn Strand. På denna platsen befann sig ursprungligen Göta kanalbolagets bostad för maskinisterna, dvs. ingenjörerna. Militären byggde ett större hus med inglasad veranda mot sjön.

Efter att militären hade lämnat Borghamn 1894, blev mässan först värdshus, sedan turisthotell. För att ha plats med boenden, hyrdes även övre våningen i stora annexet i hamnen. Året, när dem tvåvåningsverandorna uppfördes, känner jag inte till.

1957 lades verksamheten ned. Ett år senare lades även järnvägen till Hästholmen och Ödeshög ned. Bilturisms sekel började. Under en tid var byggnaden bostdad av lanthushållsskolans rektor, scouthem samt del av vandrarhemmet. Sist stod "Liden" tomt. 2017 avstyckades tomten samt Borghamn Strand från ekoparken. Liden såldes av Sveaskog och blev fritidshus. Nya ägarinnan håller på med renoveringen.

Gå med på en guidning inom Borghamns Strand, till Bockakyrkågården och gamla stenbrottet.


Vy över Borghamn vid Vättern, 1909

En hälsning från Borghamn: Vy över Borghamn vid Vättern, 1909. Foto: Jvm.KCAC12384

En hälsning från Borghamn. Kortet visar "Borghamn" och togs omkring 1909.

En vy över hamnen med sina byggnader med Hovanäset i bakgrunden. En segelbåt ligger vid lilla piren, en annan vid bondbryggan.

Kortet befinner sig i Sveriges järnvägsmuseets arkiv. Kopplingen till järnvägen är - som i förra hälsningen och knappast synlig - stenbrottets industrispår, som gick förbi det lilla huset i bildmitten på höger sidan.

I bilden syns gamla och nya infarten till hamnen samt bageriet. Bageriet är kvar idag. Huset är dock i irreparabelt skick.

Kortet är järnvägsrelaterat. Det är arkiverat i Sveriges Järnvägsmuseets samlingsportal (Jvm.KCAC12384).


Ombergspensionatet (Borghamns Turisthotell), 1900

En hälsning från Borghamn: Ombergspensionatet (Borghamns Turisthotell), 1900. Foto: Jvm.KCAC12383

En hälsning från Borghamn. Kortet visar "Ombergspensionatet", dvs Borghamns turisthotell och togs omkring 1900.

Kronoarbetskåren med soldater och fångar hade lämnat Borghamn 1894, och f.d. officersmässan började användas som pub ungefär 1900. Snart blev det dock "turisthotell" och blev del av turisms utveckling på Omberg efter tillkomsten av järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög 1888. Ombergs Turisthotell i Alvastra öppnades 1892, därefter Borghamns Turisthotell, 1914 Gyllenhammars Pensionat och sist Stocklyckes Vandrarhem.

Bilden på "Turisten" togs innan de stora verandorna byggdes, som vi känner från andra bilder.

Lilla Fridhem (byggt 1875) syns i vänsterkant. Huset ingick i bebyggelsen vid gamla byvägen (Svängavägen) från Västerlösa Gård upp till Omberg (Borg). Av den bebyggelsen finns bara Hagalund (även kallat Kransen) och ladugården vid Svängen kvar. Och ett äldre hus vid Brottsledet. Resten inlöstes av stenbrottet vid expansion söderut mot Skedet.

Kortet togs antagligen från ett ställe på gamla hamninfarten. I förgrunden syns stenbrottets eget industrispår, som kom från inrehamnen och de två närmaste pirerna och delade upp sig på två spår i stenbrottet vid växeln.

Kortet är järnvägsrelaterat. Det är arkiverat i Sveriges Järnvägsmuseets samlingsportal (Jvm.KCAC12383).