Omberg ligger i Östergötland vid Vätterns strand och är landets artrikaste skogslandskap med många sällsynta naturmiljöer. Den vackra bokskogen i sluttningen ner mot Vättern, jätteekarna i beteslandskapet och de färgsprakande slåtterängarna är några av dem.

En milslång rasbrant med naturskogar sätter också stor prägel på landskapet. Du kan njuta av den fantastiska utsikten från Hjässan - Ombergs högsta punkt - och vandra bland jätteekar och månghundraåriga granar eller låta dig fängslas av de vackra orkidéerna som finns i Ombergs många kalkkärr.


Natur och geologi
Både Ombergs vegetation och dess djurliv är rikt och varierande, liksom dess högst märkvärdiga geologiska förhållanden. Omberg utgör en s.k. horst, begränsad av förkastningar på alla sidor. Själva berget utgörs till största delen av grovkornig granit; vid sydvästra delen finns dock även något gnejs med åldrar runt 1800 miljoner år. Vid den sida av berget som ligger mot Vättern förekommer framförallt sandsten och skiffer som har bildats för 850-600 miljoner år sedan. Norr om Ombergs granitmassa, vid Borghamn, finns kalk i nästan horisontella lager. Kalksten har länge brutits där, och gör så fortfarande idag. De nästan ostörda lagren visar att förkastningsrörelserna vid Omberg måste vara yngre än Ordovicium.


Historik
Namnet är sammansatt med det fornnordiska "ama"; dimma, rök och berg. Betydelsen blir sålunda "dimberget" eller berget omgivet med dis och dimma.

Trakten kring Omberg har varit bebodd under en lång tid, vilket Pålbyggnaden i Alvastra nedanför vittnar om. Människor har lämnat många spännande spår efter sig.

Under den oroliga folkvandringstiden, omkring 400-500 e. Kr, byggdes de tre fornborgarna. Hjässaborgen i söder var störst med en 450 meter lång och 1,5 meter hög mur. Borggården är den bäst bevarade och ligger cirka två kilometer norr om Hjässatorget. Drottning Ommas borg var den minsta och låg på bergets nordvästspets.

På 1100-talet blev Ombergstrakten ett centrum för den Sverkerska kungaätten. Vid ungefär samma tid valdes en östgötsk storman, Sverker, till kung i Sverige. Under hans tid grundades Alvastra kloster. Klostret förstördes år 1527 när Gustav Vasa drog in kyrkans egendom till staten. Under klostertiden anlades minst fem hemman på Omberg, bl.a. Stocklycke, Elvarum och Höje. I samband med djurgårdens inrättande blev Stocklycke boställe åt djurvaktarna och Höje åt djurgårdens inspektor.

Under 1600- och 1700-talen var Omberg en av Sveriges största djurgårdar, det vill säga kungens privata jaktmark. Den inhägnades av en ca. 15,6 kilometer lång och ca. fyra meter hög gärdesgård. Det var en betungande tid för traktens bönder, som var tvungna att underhålla gärdesgården och stå vakt så att inte lo och varg tog sig in. Eftersom stor fattigdom rådde var det frestande att tjuvjaga inom djurgården, men straffet var hårt om man åkte fast – spö, fängelse eller straffarbete vid någon av kronans fästningar. År 1805 avvecklades djurgården. De flesta av hjortarna skickades till Stockholms djurgård och Omberg blev kronopark.

Våren 1859 inrättades en statlig skogsskola på Omberg i Höje, och samtidigt startade ett ordnat skogsbruk. Under skogsskoleepoken planterades en rad exotiska trädslag som silvergran och lärk för att vidga elevernas kunskap om främmande trädslag. Skogsskolan upphörde 1935. Traditionellt skogsbruk bedrevs på Omberg fram till 2003 då ekoparken invigdes.

En ekopark är ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. Med sina 1700 hektar är Omberg en av Sveaskogs mindre ekoparker, men samtidigt en av de mest välbesökta. Varje år söker sig cirka 150 000 människor till det mytomspunna berget med den vackra naturen och de många kulturminnena.

Kartan syns bäst i helskärmsläge


1. Ekoparkscentrum Omberg
Ekoparkscentrum Omberg vid Stocklycke är en bra utgångspunkt för besöket i ekoparken. Naturstigar, vandringsleder och guidade natur- och kulturvandringar utgår härifrån.

2. Stocklycke äng
Stocklycke äng är en slåtteräng med fantastisk blomsterprakt. Här växer bland annat solvända, jungfrulin och gullviva.

STF Stocklycke/Omberg vandrarhem i vinterskrud. Foto: Bernd Beckmann STF Omberg/Stocklycke vandrarhem

3. Stocklycke vandrarhem och café
Ursprungligen låg här en gård som tillhörde Alvastra kloster. Vandrarhemmet är ett av Sveriges äldsta och ligger mitt i Ombergs bokskog, ett par hundra meter från Vättern.

Trappa vid Stocklycke hamn. Foto: Bernd Beckmann Trappa vid Stocklycke hamn

4. Stocklycke hamn
Stocklycke hamn hade stor betydelse för skogsbruket på Omberg fram till 1950-talet. Här skeppades virke från avverkningarna på berget ut för vidare transport till industrier kring Vättern. Strax söder om hamnen finns en besöksvänlig grotta i vattenbrynet.

5. Rödgavels grotta
Rödgavels grotta är den största av 15 grottor längs branterna mot Vättern. Genom taket i Rödgavels grotta sipprar vattnet ner i sjön. Enligt sägnerna om Omberg är det drottning Omma som sörjer en förolyckad friare. Kalla vintrar fryser drottning Ommas tårfloder till långa istappar inne i grottan. Isstoderna tar gestalt efter de vättar, troll – och även medeltida munkar – som genom tiderna sökt skydd i grottan. Grottan sträcker sig 21 meter in i berget, med en takhöjd på 12 meter. Du kan endast besöka den från båt.

Bokskogens naturreservat. Foto: Bernd Beckmann Bokskogens naturreservat

6. Bokskogens naturreservat
Bokskogens naturreservat är en vacker bok- och ädellövnaturskog i sluttningen ner mot Vättern. På Omberg har boken sin nordligaste utbredning i östra Skandinavien. I Bokskogens naturreservat finns bergets äldsta och grövsta bokar.

7. Västra Djurledet
Omberg gjordes under 1600-talets första hälft till kunglig hjortpark och inhägnades med en 4 meter hög gärdesgård som underhölls av traktens bönder. Namn som södra och västra djurledet samt Brottsledet är rester från den här tiden och markerar öppningar i stängslet.

8. Ellen Keys villa Strand
Ellen Keys villa Strand ligger inbjudande vid Vättern, omgiven av bokskog. Här bodde författarinnan Ellen Key (1849–1926) under senare delen av sitt liv. Huset var en samlingsplats för den tidens kända konstnärer och författare. Guidade visningar arrangeras maj-september.

Ellen Keys Strand

Ellen Keys villa Strand. Foto: Ellen Keys Strand

Visningar
för enskilda besökare, max 20 deltagare/visning. Förbokning krävs. För förbokade grupper gäller separata visningstider.

1–14 maj:
lördag–söndag kl 11 och 14.
15 maj–30 juni:
tisdag–söndag kl 11 och 14.
1 juli–14 augusti:
tisdag–söndag kl 11, 12, 14 och 16.
15–31 augusti:
tisdag-söndag kl 11 och 14.
1-30 september:
lördag-söndag kl. 11 och 14.

Priser för visning:
Vuxna 120:-
Barn 7-15 år 30:-
Barn 0-6 år gratis bokas inte in.

Kontakt
Alvastra, 599 93 Ödeshög,  0144 330 30

Ellen Keys Strand

9. Sverkersgården
Sverkersgården är en medeltida lämning efter kung Sverker och den mäktiga sverkerska ätten som regerade i Sverige under 1100-talet. Här finns rester av en kryptkyrka kvar. Platsen var dock använd långt innan Sverkers tid.

10. Sverkerkapellet
--

Hundpromenad vid Ålebäckens mynning. Foto: Bernd Beckmann Hundpromenad vid Ålebäckens mynning

11. Ålebäcken / Alvastra kvarn
--

Sverkerstenen. Foto: Bernd Beckmann Sverkerstenen

12. Sverkerstenen
Under 1100-talet var Alvastra förknippat med Sverkerska ättens historia. Här låg kungaslättens stamgård, och här föll Sverker d. ä. för mördarhand (antagligen hans hästesven) 1156 på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka. Han begravdes därefter i Alvastra kloster. Stenen hugfäster minnet härav.

13. Ombergs Turisthotell
Ombergs Turisthotell är ett klassiskt hotell från 1914 och lika gammalt som Gyllenhammars Värdshus i Borghamn. Tillsammans med f.d. Borghamns turisthotell markerar de tillkomsten av turismen på Omberg.

Ombergs Turisthotell

Kombinera boende, mat & dryck med aktiviteter på Omberg

Kajak på Vättern och cykling eller vandring på Omberg. Guidning med guide om Ombergs historia eller vinprovning med vår sommelier. Det finns många olika paket där det finns möjlighet att kombinera boende, mat & dryck med aktiviteter på Ombergs Turisthotell!


Alvastra klosterruin. Foto: Ödeshögs hembygdsbok Alvastra klosterruin. Foto: Ödeshögs hembygdsbok

14. Alvastra klosterruin
Alvastra kloster grundades av franska cisterciensermunkar 1143. Den heliga Birgitta fick här några av sina viktigaste uppenbarelser. I och med reformationen under 1500-talet upplöstes klostret när Gustav Vasa drog in kyrkans egendom till staten. Byggstenar transporterades bort och användes till bland annat Vadstena slott och Per Brahes byggen vid Vättern. Alvastra kloster blev en ruin.

15. Pålbyggnaden
Pålbyggnaden är Sveriges enda kända pålbyggnad från yngre stenåldern och ett av landets äldsta fornminnen då den är daterad till cirka 3100 f Kr. Man tolkar pålbyggnaden som en rituell centralplats, med en tämligen kort användningsperiod. I dag finns ingenting kvar ovan jord, men skyltar beskriver anläggningen.

16. Södra Djurledet
Vid Södra Djurledet fanns en av fem öppningar i kungliga hjortparkens hägn.

På väg till Hjässatorget. Samling: Ödeshögs hembygdsbok På väg till Hjässatorget. [ur Ödeshögs hembygdsbok]

17. Hjässan och Hjässaborgen
Hjässan, bergets högsta punkt. är ett ett av de populäraste besöksmålen på Omberg och erbjuder en magnifik utsikt över Vättern, Tåkern och Östgötaslätten. Runt Hjässan finns lämningar efter Hjässaborgen, den största av Ombergs tre fornborgar med en mäktig 450 m lång stenvall, som ursprungligen kan ha varit flera meter hög.

På vägen till sveriges högsta gran. Foto: Bernd Beckmann På vägen till sveriges högsta gran

18. Ombergs (Sveriges) högsta gran
Ombergs (Sveriges) högsta träd är en silvergran, som har en höjd av 49,5 m (mätdata 2016) och 3,30 m omkrets. Granen planterades av Ombergs skogsskola (1859-1935) en stenkast ifrån skolan.

19. f.d. Skogsskolan
Tidigare skoglig utbildningsanstalt på Omberg (1859–1934). Skogsskolan startades 1859 av skogsstyrelsen för att utbilda skogvaktare för statens räkning. Utbildningen var ettårig. Skolan lades ned 1934. Under skogsskoleepoken skedde bl.a. talrika försöksplanteringar med importerade trädslag.

20. Höje Lilläng
Höje Lilläng hyser Ombergs finaste ängsflora. Här återskapar Sveaskog tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland de forna ängsmarkerna genom traditionell slåtter och bete.

21. Mörkahålkärrets naturreservat
Mörkahålkärrets naturreservat har ett kalkkärr med flera olika orkidéer som flugblomster och skogsnycklar, men även många andra kalkgynnade växter.

22. Oxbåset
Oxbåset är en sevärd bergsbrant som stupar nästan lodrätt ner i Vättern. Längs en djup ravin är det möjligt att ta sig ner till sjön. Kalkutfällningar skapar ett mosaikartat mönster i branten.

Pers sten. Foto: Bernd Beckmann Pers sten

23. Pers sten
Jätten Per i Tiveden, har lämnat spår efter sig i form av ett flyttblock, Pers sten vid en krök av Sjövägen. Per slungade blocket tvärs över Vättern för att krossa kyrkklockorna i Heda, vars ringande irriterade honom.

24. Norra Sjövägen
Norra Sjövägen börjar i Stocklycke på Omberg och går utmed Vättern som enkelriktad väg till Borghamn. Utsikten är magnifik.

Väg vid Borggården. Foto: Bernd Beckmann Väg vid Borggården

25. Borggården
Borggården är den bäst bevarade av bergets tre fornborgar. Den ligger ensligt belägen cirka två km norr om Hjässatorget. Själva fornborgen är ganska liten och utgörs av en utskjutande bergklack mot öster.

Kollektivtrafik till Omberg

Förutom Östgötatrafikens busslinje 664 med få turer via Alvastra går det ingen linjetrafik till Omberg. Men hos Östgötatrafiken kan Du boka beställningsresor mellan Vadstena och norra Omberg samt mellan Ödeshög och Ombergs södra del.

Läs mer på Östgötatrafiken - Närtrafik

26. Älvarums udde
Älvarums udde är en vacker plats intill Vättern med grillplats, vindskydd och möjligheter till bad och fiske.

27. Storpissans naturreservat
Storpissans naturreservat är en rik grannaturskog med gamla grova träd. Skogen har många lågor och stubbar i olika stadier av nedbrytning, vilket gynnar en rad insekter, lavar och fåglar. Storpissans utlopp bildar en kraftig stråle ner i Vättern på våren.

Dags Mosse, sett från Makersbergen. Foto: Bernd Beckmann Dags Mosse, sett från Makersbergen

28. Dags Mosse
Dags Mosse är en vidsträckt myrmark mellan Omberg och Tåkern, ursprungligen en vik av Tåkern. Här bedrivs ekologisk brytning av torv. Mossen avvattnas av Ålebäcken som har sitt utlopp åt söder i Vättern.

29. Makersbergen
Makersbergen har fin utsikt över Dags Mosse, Tåkern och slättlandskapet. Vindskydd med eldstad som är utanför betesmarken.

Renstadsfällan. Foto: Bernd Beckmann Renstadsfällan

30. Renstadsfällan
Renstadsfällan är en blomsterrik naturbetesmark där gullvivorna blommar om sommaren.

31. Ragels kärr
--

Utsikt från Marbergen. Foto: Bernd Beckmann Utsikt från Marbergen

32. Marberget
Marberget erbjuder en vacker utsikt över omgivningarna.

33. Ombergs jätteekar
Ombergs jätteekar finns i ett 16 hektar stort område med ett fyrtiotal månghundraåriga ekar. Med frihuggning och betande djur återskapar Sveaskog ett beteslandskap likt det som fanns för mer än 150 år sedan. I området påträffas många ovanliga vedinsekter, bland annat den sällsynta läderbaggen.

34. Ombergs äldsta ek
Nedanför Sjövägen ser du en ek, som började gro år 1374. Det var samma år som Hl. Birgittas kvarlevor skickades tillbaka till Vadstena från Rom (Hon hade dött i Rom året innan).

Stora gamla ekar är värdefulla för den biologiska mångfalden. Forskare har räknat ut, att ca. 1000 arter av t.ex. skalbaggar, lavar, mossor, svampar, fåglar och fladdermöss utnyttjar eken som livsmiljö. Bland annat trivs Östergötlands landskapsinsekt läderbaggen i eken!

35. Hälle källor
--

36. Vitlerbäcken
Vitlerbäcken är en kalkrik bäck där lavinventering har gjorts.

Västra väggar. Foto: Bernd Beckmann Västra väggar

37. Västra väggar
Västra väggar erbjuder en fantastisk utsikt över Vättern.

38. Hålmossens naturreservat
På Ombergs östra sluttning finns ett pärlband av kalkkärr och kalkfuktängar med en mycket rik flora och snäckfauna. Här springer rörligt markvatten fram i källor. Ett par av dessa kärr ingår i Hålmossens naturreservat.

39. Ostmossens naturreservat
Reservatet utgörs av en mosaik av olika naturtyper som kalkkärr, kalkfuktäng, kalktorräng, övrig öppen betesmark samt löv- och granskog, ofta av sumpig karaktär. Floran är rik med totalt tio orkidéarter och en mängd andra kalkkrävande och kalkgynnade arter. Dessutom utgör Ostmossen tillsammans med närbelägna reservatet Ombergsliden en av det svenska fastlandets förnämsta lokaler för storfjärilar. Här hittades inemot 300 storfjärilsarter, vilket är nästan en tredjedel av alla storfjärilsarter i Sverige.

Restaurang, café och logi

Borghamn Strand
Öppet för övernattning. Boka online. Café och restaurang öppet kl. 11-17 alla dagar i sommar, helger i höst och vår.  013-81000.

Gyllenhammars Restaurant
Öppet från påsk till höst.
 0143-200 02.

Kafé på Skedet
Populärt trädgårdscafé. Öppet torsdagar-söndagar kl. 11-18. Konstutställningar och musikunderhållning sommartid. Middagsklubben torsdagar kl. 18.30 i höst. Pubkväll fredagar och lördagar kl 17-22 i höst.  073-702 2097.

Ombergs turisthotell
Hotell och restaurang. Öppet året runt.
 0144-330 02.

Stocklycke vandrarhem och café
Rum bokas via hemsidan. Caféet har öppet 12-16 tisdag - söndag under högsäsong, 12-16 fred - söndag i höst.  0144-101 31,  070-531 8582

Ödeshögs vandrarhem
Öppet 1 maj - 15 september. Boka boende på
 0144-107 00, eller ring vandrarhemsvärden Eva Gustafsson  072-544 7166.

Hl. Hjärtas Kloster. Foto: Bernd Beckmann Hl. Hjärtas Kloster

40. Hl. Hjärtas Kloster
På en naturskön sluttning av Omberg finns Heliga Hjärtas Kloster, som invigdes 1997. Här lever systrarna ett monastiskt liv enligt den helige Benedikts regel, med Jungfrun Maria som Moder och förebild.

Ombergsliden. Foto: Bernd Beckmann Ombergsliden

41. Ombergslidens naturreservat
Reservatet är mest känt för sin rikedom av orkidéer. I området kan man hitta arter som flugblomster, jungfru Marie nycklar, skogsknipprot, kärrknipprot, tvåblad, vaxnycklar och den sällsynta luktsporren (doftyxne). I de rikkärr som finns i reservatet finns också flera mycket ovanliga snäckor, som t.ex. kalkkärrsgrynsnäcka.

42. Ombergslidens skidbacke / Mountain Lodge
--

43. Vallgatan
Öster om Sjövägen leder Vallgatan från Drottning Ommas Borg söderut till Höje. Vägen är stängd för allmän trafik.

Ur Ombergs sägenskatt:

Drottningens friare (I)

De muntliga traditionerna beskriver Omma som en mycket vacker kvinna, som hade gott om friare och kärleksproblem. Hetast åtråddes hon av den rödskäggige jätten Rödgavel. Sedan han en tidig morgon sett Omma och hennes tärnor dansa på Stocklycke äng, var han över öronen förälskad, men tycks inte ha fått något gehör för sina heta känslor. En gång hade emellertid Rödgavel lyckats locka med sig den sköna drottningen in i en bergshåla. När han började bli närgången, klagade Omma på den starka värmen i grottan. När Rödgavel då gläntade på dörren, passade Omma på att omskapa sig till en dimslöja, som gäckande dansade ner över Hästholmen viken, uppför Ålebäcken och ut över Tåkern. Jätten som försökte följa efter trampade ner sig i Dags mosse och drunknade.

44. Anudden
--

45. Marsastenen
--

Spår från djurparkens gärdesgård. Foto: Bernd Beckmann Spår från djurparkens gärdesgård

46. Brottsledet
Här vid stenbrottet och gamla vägen upp mot Omberg fanns nord-östligaste öppningen i djurparkens gärdesgård. Ledvaktarstugan revs så sent som 1946.

Ommaborgen. Foto: Bernd Beckmann Drottning Ommas Borg

47. Drottning Ommas Borg
Den nordligaste och minsta av Ombergs tre fornborgar från folkvandringstiden (450-550). Mot väster var borgen ointaglig, tack vare lodrätta stup ned mot Vättern. En dubbel mur med träpalissad uppfördes mot öster och nordost. Berget är sägenomspunnet. Verner von Heidenstam (1859-1940) skrev dikten ”Bygdeborgen” och ”Skogen susar” som handlar om Drottning Omma.

Bockakyrkogården. Foto: Bernd Beckmann Bockakyrkogården.

48. Bockakyrkogården
Den lilla kyrkogården ligger helt idylliskt mitt i en hage med mäktiga ekar och hasselbuskar under Ombergs norra branter . De små kullarna döljer cirka 80 gravar med mannar från kronoarbetskåren, alltså fångar, som arbetade i Borghamns kalkstensbrott . De bröt sten till Karlsborgs fästning vid västra Vätterstranden. Ett enkelt träkors är rest på platsen: "Här begravdes 1860 - 1894 omkring 80 man ur kronoarbetskåren. De bröto stenen till Karlsborgs fästning."

Ombergs stenbrott. Foto: Bernd Beckmann Stenbrytning i Ombergs stenbrott

49. Borghamns kalkstenbrott
Kalksten har använts i Sverige som byggnadssten sedan 1100-talet. I Borghamn bröt Cisterciensermunkarna sten till sitt kloster i Alvastra, som invigdes 1143. Sedan dess har stenbrottet varit i drift. Andra viktiga byggnader som använt kalksten från Borghamn är Klosterkyrkan i Vadstena, Göta kanal, Karlsborgs fästning och Nationalmuseum.

50. F.d. Fiskemuseum
Fiskemuseet var inrättat i Kronoarbetskårens gamla tvättstuga och visade redskap och fiskemetoder från Borghamns historia.

Hamnen i Borghamn. Foto: Bernd Beckmann Hamnen

51. Borghamns hamn
Västra delen av hamnen i Borghamn byggdes mellan 1813 och 1827 av Göta kanalbolaget för att klara leveranserna till byggarbetsplatserna på Göta Kanal mellan Motala och Östersjön. I 1800talets andra hälft tillkom östra delen med den s.k. Bondbryggan för spanmålstransporter till Västra Götaland.

Borghamn Strand. Foto: Bernd Beckmann Borghamn Strand

52. Borghamn Strand
Borghamn Strand öppnades april 2019 i f.d. Borghamnskolans gamla lokaler och är ett populärt besöksmål för vandrare och dagsbesökare i Borghamn och på Omberg. Här finns hotell, vandrarhem, hamnkafé, bastu, mtb-och kajak-uthyrning. Anläggningen var arbetsstation under Kronoarbetskåren ledning, efter att staten hade köpt stenbrottet och hamnen 1842. Guidningar inom det historiska Borghamn utgår härifrån. Även visningar av kalkstenbrottet samt vandringar i stenbrytningens spår.

53. Borghamnsten AB
--


En hälsning från Omberg

Skogsskolan, Höje

En hälsning från Omberg: Skogsskolan, Höje, Samling Ödeshögs hembygdsbok

En hälsning från Omberg: Ombergs skogsskola, Höje, (ur Ödeshögs hembygdsbok)

Ombergs skogsskola, tidigare skoglig utbildningsanstalt på Omberg (1859–1934). Skogsskolan startades 1859 av skogsstyrelsen för att utbilda skogvaktare för statens räkning. Utbildningen var ettårig. Skolan lades ned 1934. Under skogsskoleepoken skedde bl.a. talrika försöksplanteringar med importerade trädslag, t.ex. silvergran och lärk för att vidga elevernas kunskap om främmande trädslag. Du kan uppleva de många trädslagen från skogsskoleepoken längs Skogsslingan ("Träd och buskar"), som utgår från Hjässatorget. Skolans byggnader är idag privatägda.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000, och Sveaskog.