Vadstena Klosterområde

Relikskrinet i klosterkyrkan

1. Klosterkyrkan
I klosterkyrkan finns flera medeltida inventarier, däribland flera altare och de två mest kända Birgittaskulpturer, den ”porträttlika” och den ”extatiska” Birgitta. Birgittas relikskrin innehåller kvarlever av såväl Birgitta som dottern Katarina.

Hertig Magnus gravmonument

Sommartid besöks kyrkan varje dag av 2500-3000 personer. Den har tre stjärnor i gröna Michelinguiden, är alltså värd en egen resa.

Guidade visningar för förbokade grupper
Guidade visningar av Vadstena klosterkyrkan genomförs året runt under kyrkans öppettider, även i kombination med andra guidningar, t.ex. stadsvandringar, Birgittavandringar, visning av Sancta Birgitta Klostermuseum mm. Läs mer på Boka en guide.

Kungapalatset - Foto: Anders Malm, www.sldfoto.se

2. Kungapalatset
Palatset byggdes på 1260-talet av kung Valdemar, Birger jarls äldste son. Det är nordens bäst bevarade högmedeltida palats och Sveriges första profana tegelbyggnad. Palatset är genomgående byggt med hög kvalitet och andas lyx. På 1300-talet förvandlades palatset och blev utgångspunkt för den heliga Birgittas vision om ett nytt kloster och en ny klosterorden, den helige Frälsarens Orden eller Birgittinerorden. Klostret invigdes 1384.

1527 genomfördes reformationen i Sverige och alla kloster stängdes. Vadstenaklostret bestod dock till 1595, då sista nunnorna drevs iväg. Klosterområdet gjordes sedan om för att ta emot krigsinvalider från stormaktstidens alla slagfält. Det stod färdigt under drottning Kristinas regering som det första permanenta krigsmanshuset i Europa. Nunnedelen blev därefter under en kort tid korrektionsanstalt, ett slags fängelse, och 1829 mentalsjukhus.

Efter att sjukhusverksamheten flyttat ut på 1950-talet skulle klosterbyggnaderna renoveras och byggas om. Då gjordes två viktiga upptäckter: dels att nunneklostrets huvudbyggnad med dormitoriet, sovsalen, var bevarad och dels att byggnaden utgjordes av folkungarnas kungapalats från 1200-talet. Palatset troddes vara rivet när klostret byggdes. 2016 firar vi 60-årsubileum av upptäckterna den 26 augusti resp 19 november.

Klosterhotell

3. Nunnekloster (västflygel)
Äldsta delen är Kungapalatsets kök. Längan byggdes ut till nunneklostrets västflygel och innehöll nunnornas kök samt vinter- och sommarmatsal. Vintermatsalen kunde värmas med en hypokaust, som finns välbevarad under ingångsaltanen.

1646 byggdes en våning till och huset breddades. Nunnornas västra korsgång utgör sedan dess korridoren mot Gräsgården.

Huset kunde byggas om på 1960-talet till gästhem för Birgittastiftelsens behov och blev Vadstena Klosterhotell 1988.

4. Hjertstedtska Huset (Klostercafé)
Ett litet hus ligger vid Vätterns Strand, som kallas Hjertstedtska huset. Huset byggdes på 1700-talet som prästbostad till Krigsmanshuset.

När kurhuset öppnades 1795 i gamla munkklostret, användes villan som läkarbostad och fick sitt namn efter Ludwig Magnus Hjertstedt, som var stadsläkare i Vadstena 1840-1849 och överläkare vid kurhuset och Vadstena Hospital 1846-1868.

Klosterhotellet driver klostercafét i huset och omkringliggande trädgården under sommartid.

Ruinparken med Talehuset

5. Ruinparken
Ruinparken anlades sedan arkeologiska utgrävningar på 1920-talet avslöjade grundmurar, som tillhörde klostrets talehus, bryggeri och bageri.

Munkarna och nunnorna levde åtskilda i var sitt konvent, men i talehuset kunde de kommunicera med varandra genom täta trägaller. Där fanns också en snurrtunna och en draglåda och genom dessa kunde de byta saker med varandra, allt utan visuell och kroppslig kontakt. Snurrtunnan och draglådan har återskapats för att besökarna ska kunna se hur byteshandeln kunde gå till.

Munkklostret

6. Munkklostret
Av det gamla munkklostret syns idag ingenting i det yttre. Byggnaden präglas helt av ombyggnationen under 1760-talet, då bland annat övervåningen som krigsmanshusets inspektörbostad kom till. I bottenvåningen gömmer sig däremot munkarnas bostadslänga med kapitelsal.

Tolv år efter krigsmanshuset stängning öppnades 1795 ett kurhus, dvs ett sjukhus för veneriska sjukdomar, med plats för 40 patienter. Det blev 1847 stadens lasarett.

Idag inrymmer huset Restaurant Munkklostret och Klosterhotellets reception.

Munkträdgården med Rödtornet

7. Munkträdgården
Parkområdet söder om kyrkan var munkarnas ursprungliga klosterträdgård. Här finns en av Sveriges äldsta och bäst bevarade fruktträdgårdar med äpplen och päron. I mars blommar här tiotusentals klosterliljor (snöklockor).

Snöklockor i Munkträdgården

Johan Peterson, Heliga Birgittas väpnare

8. Örtagården
Örtagården i Vadstena tillkom i sin nuvarande form på 1980-talet och första spadtaget togs 1983.

Den ursprungliga örtagården anlades 600 år tidigare på ungefär samma plats. Det var Johan Peterson, heliga Birgittas väpnare, som anlade trädgården. Exakt hur den såg ut vet man inte och heller inte, vilka växter som odlades där.

Dagens örtagård innehåller olika avdelningar, s.k kvarter, som innehåller olika sorters växter såsom medicinalväxter, kryddor samt ålderdomliga trädgårdsväxter.

Örtagården. Robinia

Ovanför rabatterna ligger ett rosarium med till övervägande del äldre sorters rosor. Centralt placerad är en gammal robinia.

9. Isbergska Huset / Nedre munkträdgården
Nedre munkträdgården var från 1849 till 1916 privat egendom.

En parstuga flyttades till den delen av klosterträdgården. Där bodde bröderna Regnstrand, som ansvarade för hospitalets mathållning. Stugan byggdes senare till och kallas idag för Isbergska huset efter en lärare, som bodde där under de senare åren.

En ladugård, som befann sig i hörnet Murgatan/Klostergaten revs under 1850-talet och en bostadslänga uppfördes på samma ställe.

Klostermuren med Beginernas hus

10. Beginernas hus / Klostermuren
1506 utökade munkarna sin trädgård markant söderut och uppförde en ny mur av tegel kring den vidgade trädgården. Då drev de bort Beginerna, ett frivilligt konvent av lekmannasystrar som hade sitt hus vid Klostergatan.

Munkträdgården med Pilgrimscentrum

11. Pilgrimscentrum
Pilgrimscentrum i Vadstena är ett center för hela landets pilgrimer och drivs av Svenska kyrkan i Linköpings stift. Centret är en mötesplats för människor på väg. Här finns möjlighet för vandring, vila, reflektion och nya möten.

Munkträdgårdens f.d. bageribyggnad från hospitalstiden inrymmer gästhem, café, pilgrimsshop och kapell.

Gamla Teatern

12. Gamla Teatern
Kronoinspektör Olof Regnstrand ansvarade för Vadstena Hospitals mathållning och arrenderade munkträdgården sedan 1798. Han öppnade trädgården för stadens invånare och skapade en eremitgrotta och ett lusthus nära kyrkan. 1826 invigdes Regnstrands nya Assemblésalong med pjäsen "Korsfararna” av August von Kotzebue.

Vadstena Akademiens solister i Gamla Teatern

Assemblésalongen var tänkt som en danshall, men kunde även användas för teaterföreställningar. Det var Sveriges första landsortsteater. År 1847 fick teatern sitt nuvarande utseende, samtidigt som byggnaden utökades söderut med en bostadsdel. Idag disponeras Gamla teatern och huset av Vadstena Akademien.

Shakespeare på Gräsgården, Romeo & Juliet (2017). Foto: Patrick Persson

13. Gräsgården
Nunnornas innergård omgavs av en korsgång, som knöt ihop klosterbyggnaderna. Här odlade nunnorna rosor och vita liljor, symbolerna för Jungfru Marias renhet. Gräset symboliserade det eviga livet.

På Gräsgården spelades t.o.m 2018 Shakespeare under sommartiden.

Dormitoriet i Sancta Birgitta Klostermuseum

14. Sancta Birgitta Klostermuseum
Palatset inrymmer idag Sancta Birgitta Klostermuseum. Museet har dagliga visningar under reguljära öppettider där man berättar om klosterområdets historia, livet i palatset, livet i klostret, klosterväsendet under medeltiden och Birgittas liv och verk.

Museet är öppet från mars till december. Gruppbesök och visningar kan bokas året om.

Gravstensmuseet i Trossboden

15. Trossboden
Trossboden är ett f.d. vagnskjul från tidigt 1800-tal för Kungl. Livgrenadierregementet och tillhör Vadstena församling. Här finns en utställning av gravstenar från Klosterkyrkan, filmsal och Café Trossboden (sommartid).

16. Nunneträdgården
Norr om klostret mot sjösidan låg nunneträdgården med fruktträdgård, kålgård och örtagård. Systrarna odlade även medicinalväxter.

Först i början av 1800-talet började man bebygga nunneträdgården och gården blev park. Till exempel uppfördes omkring 1840 den så kallade empirevillan, hospitalets 1. klass-avdelning för kvinnor, samt 1860 porthuset i klostermuren. Tornhuset kom till 1898. Hela området disponeras idag av Vadstena Folkhögskola.

Direkt vid vattnet ligger folkhögskolans matsal.

Mårten Skinnares Grav

17. Kyrkogården
För att kunna ta emot besökare från när och fjärran anlades kyrkogården öster om klosterkyrkan. Kyrkogården var samlingsplats, endast en mindre del användes som begravningsplats.

Muren i norr har ingått i gamla kungsgården från 1200-talet. Även västra muren härstammer från samma tid. Den östra muren vid Lastköpingsgatan är förmodligen från omkring 1400. Där, närmast porten till Lastköpingsgatan ligger en gravsten (kopia) över Mårten Nilsson Skinnare, död 1543. 1519 tog han initiativ till en hospitalsstiftelse. Vadstena Hospital kom att bli en av Sveriges största och viktigaste vårdinrättningar.

Staty av Heliga Birgitta med Mariagården

18. Mariagården
Mariagården var Mariadöttrarnas kloster i Vadstena, innan de 1997 flyttade till sitt nya kloster vid Omberg. Efter att ha varit behandlingshem några år, disponeras Mariagården idag av Pilgrimscentrum för retreat.

Birgittinernas Kloster Pax Mariae

19. Birgittasystrarnas kloster Pax Mariae
1935 köpte den svenska grenen av Birgittinorden, som hade grundats av den Heliga Elisabeth Hesselblad, ett bostadshus i Vadstena och inrättade ett gästhem. 1954 byggdes gästhemmet ut.

1963 kom nunnor från birgittinklostret i Uden i Holland till Vadstena och införde den ursprungliga klosterordens regel. Tio år senare invigdes den nya kyrkan och klostret.

Klosterklausuren, som inte är öppen för allmänheten, är avsedd för tjugo nunnor och inrymmer en traditionell ”gräsgård” omgiven av en hög tegelmur. I murens utsida finns stenfragment från olika birgittinerkloster.

20. Birgittasystrarnas klosterkyrka

Birgittinernas Klosterkyrka

21. Birgittasystrarnas gästhem

Gästhemmets trädgård